Selektiv rivning inför stambyte i flerbostadshus i Skarpnäck, Stockholm

Selektiv rivning genomfördes inför ett planerat stambyte i ett flerbostadshus i Skarpnäck, Stockholm. Arbetet omfattade badrum, WC-utrymmen, köksstråk och schakt där befintliga installationer skulle friläggas utan att intilliggande byggnadsdelar skadades. Behovet gällde en kontrollerad rivning med tydlig sortering av material, dammbegränsning och noggrann anpassning till boendemiljön i huset.

Så genomfördes den selektiva rivningen inför stambytet i Skarpnäck, Stockholm

Arbetet delades upp trapphusvis för att begränsa störningar och för att hålla rivningsytorna avgränsade. Först täcktes kommunikationsytor med skyddspapp och hårdskivor, och dörröppningar försågs med dammslussar av plastfolie med dragkedja. Därefter kopplades berörda installationer bort i de delar som skulle rivas. Kakel, klinker, golvavjämning och äldre gipsskivor avlägsnades stegvis, medan stommar, bjälklag och väggpartier som skulle bevaras lämnades intakta. Rivningen skedde därför i mindre etapper med handhållna maskiner i stället för tung bilning på stora ytor.

Badrum och schakt öppnades upp kontrollerat

I badrummen avlägsnades ytskikt ned till bärande underlag. Väggar med kakel knackades ned till bakomvarande skivmaterial eller puts, och golven bilades försiktigt runt golvbrunnar och rörgenomföringar för att undvika onödiga skador i bjälklaget. Där schaktväggar bestod av dubbla skivlager demonterades det yttre lagret först för att rördragningar skulle kunna lokaliseras innan hela öppningen togs upp. På flera ställen framkom äldre lagningar kring avloppsstammarna, vilket gjorde att rivningskanterna behövde rätas upp och kompletterande sågning utfördes för att skapa tydliga anslutningsytor inför återuppbyggnaden.

Sortering, dammhantering och avfall

Materialet sorterades löpande i separata fraktioner för gips, trä, metall, mineraliskt rivningsavfall och blandat avfall. Kakel och betongrester bars ut i mindre kärl för att inte överbelasta hiss och transportvägar. Dammsugare med filter anpassade för fint byggdamm användes tillsammans med luftrenare i de mest intensiva rivningszonerna. Eftersom arbetet pågick i ett hus med kvarboende ställdes höga krav på daglig städning av allmänna ytor och på att gångstråk hölls fria efter varje avslutat pass.

Tekniska förutsättningar som styrde rivningen

Flerbostadshuset hade installationer från flera olika ombyggnadsperioder, vilket märktes i väggtjocklekar, rördimensioner och tidigare lagningar. I vissa badrum satt kaklet på ett tjockare bruksskikt än väntat, upp till cirka 25 millimeter, medan andra utrymmen hade skivkonstruktion med tunnare fix och tätskikt. Det påverkade både verktygsval och rivningstakt. Där underlaget bestod av lättbetong krävdes grundare bearbetning för att undvika kantutslag, medan partier i platsgjuten betong tålde mer mekanisk bilning.

Anpassning till regler och säkerhet på arbetsplatsen

Arbetsområdet avgränsades och hanterades med hänsyn till Arbetsmiljöverket och de krav som gäller för säker rivning i flerbostadshus. Identifiering av installationer och kontroll av dolda ledningsdragningar genomfördes innan öppningar togs upp i väggar och golv. Där rivningen berörde framtida våtrumsytor förbereddes underlagen så att nästa etapp kunde ansluta mot BKR, BBV och Säker Vatten utan onödiga kompletteringar. Resultatet blev rena, åtkomliga ytor för kommande stambyte, med tydliga rivningsgränser och minimalt spill på bevarade byggnadsdelar.